SyfteSyftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ reda pÄ ny kunskap om vad som kan vara den optimala miljön för en fotbollsspelare pÄ pojksidan. Tanken med studien Àr ocksÄ att jÀmföra hur kulturen i Stockholm och Halmstad ser ut gÀllande prestige, högsta serie, selektering, specialisering, förÀldrar, vÀrdering av att vinna i ung Älder, trÀnarens roll, faciliteter och vad har föreningarna för möjlighet gÀllande trÀningstimmar (bilaga 4). Dessa faktorer kan vara avgörande i varje individs utveckling.FrÄgestÀllningarVad Àr en optimal miljö för en pojkfotbollsspelare att utvecklas i?Vad Àr skillnaderna och likheterna mellan miljön i Stockholm och Halmstad?MetodDetta Àr en kvalitativ studie bestÄende av intervjuer med en semistrukturell intervjuguide. Tre spelare frÄn Stockholm och tre spelare frÄn Halmstad har intervjuats och de svar som framkommit har analyserats och diskuterats med hjÀlp av tidigare forskning inom Àmnena: faciliteter, familj, trÀnare, filosofi & kultur, skador, status i skola och nyckeln till framgÄng.ResultatResultaten visade pÄ att alla individer Àr olika, och att det som hjÀlper en person att slÄ igenom och ta sig till landslaget kanske inte fungerar för en annan.

Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus Àr mellan 1960-1980. FrÄgorna som besvaras Àr varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev sÄ pÄtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker lÄg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som anvÀnts Àr framförallt arkivmaterial frÄn folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare anvÀnds böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i lÀngden som teoretiska utgÄngspunkter.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus Àr mellan 1960-1980. FrÄgorna som besvaras Àr varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev sÄ pÄtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker lÄg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som anvÀnts Àr framförallt arkivmaterial frÄn folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare anvÀnds böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i lÀngden som teoretiska utgÄngspunkter.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstrÀnarnas syn pÄ hur ungdomar i J/Hförbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll pÄ elitnivÄ samt förslag pÄförÀndringar för att uppnÄ högre resultat. Metod: Fyra distriktstrÀnare för pojkar ochflickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehÄllsanalyskondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behÄlla kÀrnan ibudskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp frÄn fotbollen,budskap/lÀrande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet frÄn studien visade atttalang Àr subjektivt och svÄrt att definiera.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat i fotboll, samt skillnaden mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare i lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat. I studien deltog 101 fotbollspelare mellan 15 Är och 19 Är (m=17.05, sd=0.93) frÄn olika gymnasier med fotbollsinriktning i Halland. LagsammanhÄllning mÀttes med ?Group Environment Questionarie? och motivationsklimat med ?The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3?. Studiens resultat visade att sÄvÀl positiva som negativa samband mellan lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat, samt att mÀn och kvinnor skiljer sig i vissa kategorier av lagsammanhÄllning och motivationsklimat.

Syftet med denna undersökning Ă€r att titta pĂ„ hur mĂ„nga femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden, i sĂ„vĂ€l organiserad som oorganiserad form och om det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har nĂ„gon betydelse för idrottsintresset.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta: Hur mĂ„nga av femteklassarna i ?Skolan? hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ idrottandet pĂ„ fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning med 10 frĂ„gor som delades ut till eleverna i Ă„rskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever pĂ„ enkĂ€ten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syftet med denna undersökning Ă€r att titta pĂ„ hur mĂ„nga femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden, i sĂ„vĂ€l organiserad som oorganiserad form och om det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har nĂ„gon betydelse för idrottsintresset.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta: Hur mĂ„nga av femteklassarna i ?Skolan? hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ idrottandet pĂ„ fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning med 10 frĂ„gor som delades ut till eleverna i Ă„rskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever pĂ„ enkĂ€ten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

SammanfattningProblemomrÄde:Inom NIU-fotboll finns det olika sÀtt att organisera sig. Vilken pÄverkan har de olika organisationsformerna pÄ identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats pÄ utbildningenSyfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva och analysera pÄ vilka grunder som pojkar respektive flickor vÀljs ut till tvÄ olika Nationellt godkÀnda idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer pÄverkar dessa talangidentifikationsprocesser.Metod:Studien har tillÀmpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgÄngspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer Àn en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillÀmpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sÀtt att organisera sin NIU-utbildning och att detta pÄverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna..

Syftet med den aktuella studien var att pÄ svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), sjÀlvbestÀmmande och passion (i.e., harmonisk och tvÄngsmÀssig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen trÀningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare frÄn fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien anvÀndes Passion Scale för att mÀta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande Àr byggt pÄ samt Self-Determination Scale (SDS) för att mÀta upplevt sjÀlvbestÀmmande. Resultatet visade att inre motivation och sjÀlvbestÀmmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan sjÀlvbestÀmmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvÄngsmÀssig passion för fotboll.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur förÀldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frÄgestÀllningar som skall hjÀlpa uppfylla syftet Àr: (1) Hur talar förÀldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar förÀldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever förÀldrar att pojkar och flickor ges samma förutsÀttningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar förÀldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext?MetodMetoden för uppsatsen Àr en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande ? varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor ? klubbens förutsÀttningar. Urvalet har varit fem förÀldrar till pojkar, fem förÀldrar till flickor i tolv-fjortons Är Älder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frÄgor för att inbjuda till rika spontana resonemang.

Landskrona Àr en stad dÀr boendet Àr segregerat. Fotboll Àr en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, dÀr vill man skapa en meningsfull fritidssysselsÀttning Ät barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende pĂ„ dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna pĂ„ talangerna har resulterat i. FrĂ„gestĂ€llningar som studien utgick ifrĂ„n var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i sĂ„ fall pĂ„ vilken nivĂ„? Har de slutat att spela fotboll, och i sĂ„ fall varför och vid vilken Ă„lder? Är de pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegĂ„ng sett ut samt hur har den pĂ„verkat fotbollskarriĂ€ren? Har lĂ€ngden och mĂ€ngden av investerad tid i fotboll pĂ„verkat fotbollskarriĂ€ren?MetodStudien genomfördes med hjĂ€lp av postenkĂ€t. EnkĂ€ten skickades till en urvalsgrupp bestĂ„ende av 245 individer födda frĂ„n 1983 till 1989.